jag vet inte vad som hände...

jag ska skriva allt jag tänker på när jag får tid. vilket jag inte har just för stunden. men du ska få förklaringen till förra inlägget, om jag kan. jag kmr knappt själv ihåg att jag skrivit det, så... men det löser sig. och just nu saknar jag våra samtal <3


du fattar inte...

nej just Du fattar inte hur mycket påverkan du har på mig. Du kan helt plötsligt skriva till mig en dag att du saknar mig, men sen när jag tänker efter,  så kan du lika gärna ha saknat typ sex, tju tjejer som du fått upp ögonen efter denna kväll. och jag vill inte vara den som man bara tänker på ibland. du kmr aldrig vara den killen som jag bara blir kär i i någon sekund. du är den jag lyssnar på håkan hellström för, du är den jag alltid försöker kopppla ihop allting med. du är den... menjag orkaqr inte med allt det här krångliga, och du ger upp så fort du får krångligt, INGENTING ÄR ENKELT. får man inte kämpa  för det är det ingenting värt. ä'r det så?


, jag tänker alltid på dig.<3

nu fick du mig...

... att vilja ha något från dig. något som är ouppnåeligt. så är det alltid med oss. VI är ouppnåeliga, eller hur man stavar det. out of reach. hur kommer det sig att det alltid ska vara så mellan oss? som att det är meningen att vi dras till varandra vid alldeles för fel tidpunkter? är det för att pröva? pröva oss? och se om vi kan klara oss förbi det? om vi är så starka? det fanns en tid för ett tag sen då vi var nära att bli enade. och klara oss förbi mållinjen. och jag har aldrig fattat varför vi snubblade vid den linjen? eller vände och sprang åt andra hållet? vad gjorde vi? var det kanske Jag som vände och sprang åt andra hållet, och du som snubblade över mig? Vilket sätt jag än vrider och vänder på det, så vet jag att det var Jag som startade det där tvivlet... och då fick jag även dig att tvivla. DÄR låg misstaget. jag skulle aldrig tvivlat. men det komiska då var att jag saktade ner för att jag var rädd att snubbla på mållinjen sen. och jag ville springa in i mål med flaggan i topp, helsäker på vad jag gjorde och att jag skulle klara det. men så blev det inte... för då hade Du redan snubblat. och så var det kört. och nu..
för ett tag sen fann vi kontakten igen. och det var även samma visa denna gång. ouppnåeligt. VARFÖR? varför NU? ja, varför kom du nu? och varför gick jag inte till dig förut? varför är vi, VI? så typiskt. och ändå så magiskt. som att det är menat. menat som en utmaning vi måste vinna. problemet i det här loppet är att det ligger en massa koner för min väg. och det vet både du och jag. i vår värld finns det inga koner. men vår värld är inte verkligheten.
jag önskar jag kunde ge dig allt. och båda vi vet att ingen av oss nöjer oss med LITE... blir det då INGET ALLS? kaputt? slut? finito? Nej, snälla det får inte bli så.
jag önskar jag kunde, men jag kan ju inte det.. kan inte ens lova någonting, fastän jag i våran värld redan lovat. varför är inte våran värld verkligheten? det skulle vara så mycket enklare.
Men är Annika enkel? NEJ. aldrig. hon är inte ens värd att kämpa för, eller lägga ner tid för. för hon krånglar, och hon krånglar.
jag vet en sak... och det är att jag alltid kmr försvinna in i våran värld någon gång då och då. titta till dig, ha dig nära..slippa saknaden. för så länge våran värld finns, finns det hopp...

tja!

nu börjar det bli såna tider när man inte alls orkar gå in på datorn längre... det kallas SOMMARTIDER. vem vill sitta inne när det är sol och värme ute? inte för att jag sett så mkt av solen sedan jag landade på arlanda i onsdags natt, men det MÅSTE komma så småningom. bara det inte är när jag sitter inne i kassan, då jävlar!

midsommar vart kanon! orkar inte gå in på detaljer, men det var underbart roligt och hörliga människor! :) mina drinkar den kvällen var oerhört populära! :) eller hur ahlskog? dock inte lika kul att vakna upp dagen efter och se hur tom flaskan var, och insett hur mkt man måste bjudit (som vanligt) i fullhetens hetta!

jag skriver mer sen, har ej tid nu.

/spanki

i turkiet är det...

...varmt. konstigt? men det är så mycket mer också, mer än bara kladdiga turkar och thé. jadu, har finns det magnum glass för elva spänn, det finns karuseller och vattenbanor på hotellen, coola djungelbarer och man mäter människor varje dag som kan tänkas gifta sig med en. VÄLKOMMEN TILL TURKIET! :)
jag kände bara att jag var tvungen och uppdatera min blogg någon gång under resan iaf, så ni inte dör där hemma! för det skulle ni väl annars..? :(
jag kan ju meddela att försöket att bli brun som en pepparkaka håller på att utvecklas och expanderas. jag gör mitt bästa, gott folk! och blir man inte LITE på bättre humör när man får höra att det är skitväder i sverige? JO. njuuuuter... :D
trodde det skulle bli party med massa nya coola prickar som man skulle möta på hotellet. men ICKE. här finns det bara snoriga 8 åringar och skrynkliga gamla farfar. kul? inte kul. men får väl ragga på turken i mini market som verkar ha ett gott öga för varje tjej under 20. kanske har en chans där? "merhaba askim?" aja, update och update, vet inte när min data-tid är slut, men har sagt det jag ville säga.
ajuste, jag måste ju påstå att jag saknar er alla därhemma, era blekingar! ;) ni får sola så mkt i regnet, så ses vi när jag kmr hem, torsdag. förväntar mig att ALLA skickar "välkommen hem!" till mig då! :)

SIMMA LUGNT! spanki in turkey

RSS 2.0