yesternow..
ännu en dag har passerat, och nu sitter jag här igen med mina tankar, och allt som bara flyger omkring i mitt huvud. när ska jag någonsin sluta tänka såhär mkt? det kan ju inte vara nyttigt? men isf så lättar jag ju lite på trycket genom att skriva här :)
jag pratade idag med diana om kärlek. hur mångsidig den är. Hur den kan skifta så otroligt mkt från att vara underbar till förjävlig. hon är ju såklart uppöveröronen förälskad i sin jäkla stenbom, och nu är han utomlands, och för första gången är hon utan honom i typ mer än två dar.. Shit! :P men sån är kärleken, man vill spendera varenda minut med den man älskar... fuck, blir ju ganska så deprimerad av att skriva den här skiten nu, eller vadå?
vill vi inte alla ha någon att gosa med nu när det lider mot mörkare och kallare tider? eller har jag fel?
jag är fan jäkligt orolig för att jag inte kmr bli sådär kär igen, som jag en gång var. att det lär bli svårt att hitta någon som verkligen får mig att bara sakna personen efter en minut ifrån den, som får mig att vilja springa tusen mil bara för att se den, som får mig att må bättre än alla andra... det känns rätt surrealistiskt om jag ska vara ärlig.
det kanske är därför det blev som det blev för ett tag sen?.. för att jag helt enkelt inte trodde att det kunde gå..
men en sak är säker, och det är att så länge jag tänker såhär, och känner såhär, så kommer det ju defintivt inte underlätta med att hitta någon som får mig att vilja älska som aldrig förr igen..
Nej, deep shit.. jag är fan för trött för att veta ens vad jag babblar om! så..
ROCK ON! nighty night spanki
jag pratade idag med diana om kärlek. hur mångsidig den är. Hur den kan skifta så otroligt mkt från att vara underbar till förjävlig. hon är ju såklart uppöveröronen förälskad i sin jäkla stenbom, och nu är han utomlands, och för första gången är hon utan honom i typ mer än två dar.. Shit! :P men sån är kärleken, man vill spendera varenda minut med den man älskar... fuck, blir ju ganska så deprimerad av att skriva den här skiten nu, eller vadå?
vill vi inte alla ha någon att gosa med nu när det lider mot mörkare och kallare tider? eller har jag fel?
jag är fan jäkligt orolig för att jag inte kmr bli sådär kär igen, som jag en gång var. att det lär bli svårt att hitta någon som verkligen får mig att bara sakna personen efter en minut ifrån den, som får mig att vilja springa tusen mil bara för att se den, som får mig att må bättre än alla andra... det känns rätt surrealistiskt om jag ska vara ärlig.
det kanske är därför det blev som det blev för ett tag sen?.. för att jag helt enkelt inte trodde att det kunde gå..
men en sak är säker, och det är att så länge jag tänker såhär, och känner såhär, så kommer det ju defintivt inte underlätta med att hitta någon som får mig att vilja älska som aldrig förr igen..
Nej, deep shit.. jag är fan för trött för att veta ens vad jag babblar om! så..
ROCK ON! nighty night spanki
Kommentarer
Trackback